- Minuterna emellan -

kan man gå åt två håll samtidigt?
bör man gå åt två håll samtidigt?

jag håller, precis i dagarna, på att avsluta min terapi, vilket är skrämmande nog i sig... avslutet föder ett behov av att  "städa" mentalt, plocka ihop tankar, lägga dem i kartonger och ställa upp på "vinden".
samtidigt har jag tackat ja till denna intervju för DN (som blev uppskjuten från i lördags till imorgon), och lite grann tvärtemot den initiala information jag fick så ska artikeln nu vara "mkt personlig" och handla oerhört mkt mer om mina känslor, än som det först var, den behandling/terapiform jag genomgått.

jag känner mig inte så sugen på det, faktiskt. jag håller ju på att städa och plocka undan i mitt mentala stök... då har jag väl ingen lust att dra fram allt igen, för att ngn annan ska granska det?

det känns som att det här kommer att bli ett gigantiskt test av min förmåga att sätta gränser, och hålla på min integritet! vet inte om jag är redo för det... men jag borde vara det, med tanke på att jag sas fått ordning på mig själv mer.

tack och lov kom ju denna lilla sammanstötning av händelser medan jag fortfarande har G att gå till. efter lite babblande fram och tbka (av mig) lessnade han och meddelade mig att jag måste faktiskt inte svara på alla frågor hon ställer, och jag kan faktiskt styra en del av intervju och innehåll själv.....
tamejfan om han inte har rätt!! :) jag kan faktiskt det... alldeles själv.

jag märker att jag känner obehag inför imorgon... jag vill äta!!!! *ler*
men obehaget är inte alls tillräckligt för att jag ska känna att jag inte fixar det, eller för att jag ska "råka" bryta benet. :D
det är bara nog starkt för att jag ska känna av det, reagera, och förstå att ngt inte är helt hundraprocentigt bekvämt i min lilla värld just nu.
och det måste få vara okej.

jag har skrivit ut hennes mail, det som startade det hela, för att under morgondagen kunna påminna mig om på vilka premisser det här faktiskt började.
hur man än vrider och vänder på det så är det här med all sannolikhet bra för mig, på en massa olika plan. det är lite skönt att nånstans "veta"/ana det, eftersom jag just nu inte ser det! :)
det jag ser precis just nu är att jag ställt mig på kollisionskurs med mig själv, att det just nu faktiskt är rätt mkt samtidigt, och att jag kommer att greja det här oxå, såklart...

det gäller bara att, mer eller mindre bokstavligt, hålla tungan rätt i munnen!