Tidig present...
min fantastiska, underbara L var den som hann först, och jag kan säga på en gång att inget toppar det han gav mig! inget alls...
han gav mig sitt guldhalsband. hans eget...
jag har bilder på honom, tagna för länge sen, där han bär det.... jag har ngt som är genuint från honom och som hunnit absorbera så mkt av hans energi och person.
han är inte sann.
varje gång vi pratar, oavsett hur, så överraskar han mig på ett eller annat sätt. men detta....
visst, jag hade såklart insett att han skulle hitta på nånting! det bara vore inte han annars. :) och visst, jag gissade nog att han skulle skicka mig nånting, absolut. men jag tänkte mera i banorna ngt han övertalat en vän att fixa till mig, typ nån som tecknar, eller ja... nåt sånt.
det här var nog det sista jag hade kunnat föreställa mig!! *skratt* det är underbart att ständigt bli överraskad av hans finurliga sätt att visa mig vad han känner, och hans förmåga att träffa såååå rätt med allt han gör och allt han säger.
jag är lycklig.
helt osannolikt, underbart och fantastiskt lycklig. ♥♥♥
Ohio calling (part V)
hey, bättre sent än aldrig, kanske....?
eftersom L's CM var sur på mig (lååång historia, om ett mail som gjorde mig sne...) så hade jag inga större förhoppningar om att vi skulle få mer än max en timme... men så tänkte jag att vafaaaan.... bättre kvinna än såhär är man väl??? ;)
så jag bad att få två minuter med hans CM innan denne kopplade ner mig till L.... den tiden använde jag till att säga en massa "blont och spånigt"... som "alltså, jag hoppas att du inte tog illa upp...." och "ja, för du vet, engelska är ju inte mitt modersmål, och ibland låter jag nog mer taktlös än vad jag egentligen är...."
*asg*
när jag fick L på tråden sa han på en gång, precis som jag misstänkt, att hans CM hade sagt att vi bara skulle få en timme idag....
"nej då", sa jag "vänta bara... han gillar mig igen!"
och hur gick det....?
vi fick över två timmar!!!! hahahaha
fan... det är helschysst att vara manisk! man får sååå mkt gjort, och orkar manipulera folk på en helt annan nivå än annars! :P
L skrattade åt mig.... eller snarare med mig, skulle jag tro! ;)
hur som helst, det här samtalet.... JÖSSES, säger jag bara!
denna man är helt galet strålande vad gäller tamejfan allt! det är ruggigt lätt att det blir missförstånd via brev, och det är inte helt lätt att få ordning på brevledes... och jag är van vid att jag måste sköta båda parternas del av förhandlingarna när det uppkommit saker.... *ler snett* där ser man hur bra jag brukade vara på att välja partners...
men nu då? neeeej... han sköter sin del alldeles finfint! killen har NOLL rädsla för konflikter, han hetsar inte upp sig (som jag gör... heh...), och han har ruggiga skills när det kommer till att snabbt och enkelt komma till kärnpunkten, och se till att man fattar poängen... (för det är ju såklart mest jag som blir smånervös, missförstår saker för att jag är skraj, etc.)
han tar det sååå sjukt lugnt!
det här är den första människa jag träffat som kan hantera mig! *skratt* mest för att han inte verkar behöva "hantera" mig... utan han bara tar mig för den jag är, och anser inte att det är ngt mer med det. jag är van att folk (läs: män) himlar med ögonen och suckar tyst när jag börjar analysera mig själv och situationen... han hoppar glatt på tåget, och filosoferar/analyserar tillsammans med mig! :D
han låter mig babbla på... vrida och vända på grejer... och han har SKOJ tillsammans med mig! den delen av ett förhållande arkiverar inte han under "jobbigt och trist", utan precis som jag, under "utvecklande och intressant"!
fan... jag önskar att jag kunde förklara honom bättre... förklara vad det är som är så speciellt med honom, men jag kan inte. han måste liksom upplevas.
eller ja... det är klart att jag kan förklara delar av det, som tex. det faktum att vi är så sjukt lika, och då är det ju inte undra på att vi gillar varann, liksom! ;)
men det är så mkt mer än så.
jag läste/hörde... minns inte... ett citat för ett litet tag sen, som på nåt sätt säger en del:
"Falling in love happens when someone sees you as you see yourself."
en sak vet jag iaf, han är så fantastiskt mkt mer praktisk och jordbunden än vad jag är! *skratt* han är bra för mig.... han ser till att jag inte drar iväg åt 700 olika håll på en gång, och spenderar pengar jag inte har på att göra allt på en gång.
han är lugnare... han ser till att vi kommer överens om att jag inte ska lägga pengar på både telefontid med honom och spara till resa samtidigt, utan att jag tar en sak i taget.
hans idé, som var jävligt vettig, var att vi lägger 2-3 månader på att prata med varandra så mkt vi kan... för att vi behöver det just nu... och efter det lägger vi ner alla samtal som inte är våra "specialare" på två timmar, utan de dyrare, till förmån för att jag ist ska kunna lägga undan pengar och komma över.
hade jag fått bestämma hade jag gjort allt på en gång, och troligen blivit utan matpengar och el..... *asg*
nåja... men lite tur (såvida inte Murphy ska blanda sig i) så har jag just hittat ett sätt att göra telefonkostnaderna (de "andra" samtalen) helt galet mkt billigare än om jag tagit dem via de vanliga kanalerna!
det finns 3 st "service providers".... PCO, IPS och E2E (och sen GTL som man måste ha... *suck*) såhär ser det ut om jag räknat rätt, vilket jag verkar ha gjort...
PCO + GTL 15 min call = $13.35 + $28 per month 3 calls/month = TOT $68.05
IPS + GTL 15 min call = $10.75 + $33 per month 3 calls/month = TOT $65.25
E2E + GTL 15 min call = $ 3.10 + $ 7 per month 3 calls/month = TOT $16.30
$68.05 = 415 SEK
$65.25 = 400 SEK
$16.30 = 100 SEK
är inte det helt sjukt??? jag trodde alltså att det skulle bli minst 400:- per månad för att vi skulle kunna prata 15 minuter i tel, en gång i veckan de veckor vi inte har "våra" samtal.
det gick ju liksom bort på en gång!!!! 400 fucking jävla kronor i månaden!! knappast.... *pah*
men... en hundring.... det är ngt helt annat!!
hundra spänn!!! för precis, alldeles exakt, samma service som de andra två bolagen.... fy faaaaan säger jag vad de tjänar pengar på vänner och familj till interner.
och då är ändå den dyraste av de här 50% billigare än om man kör på de "long distance providers" som fängelset har!!!
jag fattar inte att folk har råd....
hur som helst (guuuud vad jag pladdrar!!!), nu har jag råd. nu känns det inte oöverkomligt. så nu kör vi på det här i 2-3 månader, och sen är det spara som gäller. :)
iiiiiiiiiiiiiiiiiih!!!!! :D :D :D
ja... jag återkommer i ärendet, som vanligt....
puss!!
----
edit, två timmar senare:
jamen juuust det ja!!! *asg*
det var ju det där med min lilla diagnos ja.....
det var en sån seriös non-issue att jag inte ens kom ihåg att jag skulle skriva om det... heh.
han visste redan.... *skratt* han hade listat ut det, och ville (med de svävande frågor han ställde i brevet) ge mig chansen att öppna upp den konversationen själv...
kan man annat än älska honom??! :)
Ohio calling (part IV)
3½ timme kvar tills jag ska ringa L!!! :D :D
shit.... mina fjärilar har fått fnatt!!!
visst, de brukar vakna till med jämna mellanrum och göra mig oförmögen att äta eller sova... men det här är helt galet!! *skratt* sitter halvt ihopkrupen för att lugna ner magen! ;)
jag är lite smått nervös oxå, av flera skäl... men det "stora" är att jag inte berättat att jag är bipolär... heh... kan man ju kanske tycka är lite bra att informera om, men det är ju inte direkt en konversationsöppnare, liksom!! :)
jag döljer det inte på så sätt att jag skäms eller nåt sånt, det är bara det att det är svårt att veta om en person har medias bild av bipoläritet, eller en mer sansad och sann bild.
jaja, jag lär ju bli varse idag, eftersom mitt senaste brev innehöll denna ngt försenade info...
håll tummarna för mig!!
återkommer.
