- Minuterna emellan -

jag vill skriva om mitt samtal med L... men jag saknar fanimej ord!!!!

jag förstår inte hur någon som redan ÄR perfekt för mig, kan fortsätta att bli mer och mer perfekt?! är inte det liksom.... omöjligt?? :D

vi fick nästan två timmar IGEN!! :) jag hajar inte riktigt det där... det ska vara upp till en timme... men hey! jag tänker inte klaga! *skratt* och precis som förra gången... man hinner klara av en hel del på två timmar! ;) en heeeel jävla del!
vi spenderar mkt  "tal-tid" med att bara vara fascinerade över att vi hittat varandra, vi jämför uppväxt (sjuuukt lika), diskuterar våra respektive familjer och skapar en känsla för det som numera är "vi"... den mesta tiden går åt till sånt!

sen lägger vi en ohyggligt stor del av tiden på att skratta!! att hitta en annan människa som verkligen kan få dig att skratta är definitivt en gåva.
jag känner mig så otroligt levande när jag pratar med honom! mer så än vad jag gör rent generellt. han har en alldeles underbar effekt på mig...
återkommer när jag har landat, och kan formulera mig igen! ;)